Valtal av Ljubi Nygren för KPML(r) i Lysekil 14/9-02

Det märks att vi närmar oss valdagen. De senaste dagarna har alla partier bjudit över varandra i vallöften. Alla vill att vårdköerna skall bort, fler skall anställas i vården. Fler lärare lovas det.  Mer pengar skall gå till forskning och så vidare och så vidare. Det är ingen hejd på vad som lovas. Nu är det inte prat om nedskärningar och besparingar inte.

Men det är ju ofta väldigt stor skillnad på det som sägs i valrörelsen och den politik som genomförs. Vad högerpartierna står för i ambitionen att ytterligare öka klassklyftorna vet vi ju allt för väl.
Värst är det i Moderatstyrda kommuner, men över hela landet pratas det om konkurensutsättning och alternativ. Man får det att låta som en positiv förändring. Men hur har det blivit?  Som ett enda exempel: Ta bara de fall av vanvård i såväl den privata som den hårt nedskurna kommunala åldringsvården som avslöjats under senare år.
Som alternativ till sådan åldringsvård kan det nästan verka humanare med ättestupan.

Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet pratar vid högtidliga tillfällen om att man står för rättvisa, solidaritet och gemensamt ägande. Men hur är det om man går bakom de stolta parollerna. Om man ser till den politiska verkligheten.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill naturligtvis få väljarna att glömma att Sverige idag präglas av ökade klasskillnader. Av ökad utförsäljning av offentliga tillgångar. Av skattebefrielser för överklass och medelklass. Av ökade löneskillnader. Av urvattnad social trygghet med  dyrare tandvård och brist på vårdpersonal som följd. Av stängda ungdomsgårdar,och krympt offentlig sektor. Kort sagt. Gamla högerkrav har under ett antal socialdemokratiska regeringar med skiftande stödparti (nu senast V och mp) förvandlats från unkna ideologiska drömmar i överklassen till bister politisk verklighet för arbetarklassen.
När borgarna låg bra till i en sifo-mätning i veckan blev "marknaden" orolig och räntan steg.
Några här kanske minns kapitalisten Marcus Wallenbergs uttalande under en valrörelse på 70-talet någon gång.
 Röstar jag med hjärtat röstar jag på Högern men röstar jag med plånboken blir det Socialdemokraterna". Och alla vet väl att deras hjärtefråga är just plånboken.

Så tyvärr finns det inte så mycket till alternativ om man vill ha en politik med vänsterprofil i riksdagsvalet.
Men det finns det i Kommunal och regionvalet.
Där kan du välja KPML(r).

Eftersom högervridningen i Sverige har varit så kraftig så anser vi att det behövs en rejäl vändning åt vänster.
Det var därför vi utmanade Socialdemokraterna och Vänsterpartiet på debatt men tyvärr ville de inte debattera med oss.

Här är några av de frågor vi kunde ha debatterat.
Är det arbetarpolitik att skattebefria aktiemiljardärer samtidigt som man i budgetbalansens namn skär ned på social service och vård i kommunerna?
Är det rättvis fördelningspolitik att införa maxtaxa inom barnomsorg och äldrevård som främst gynnar den som redan har det ekonomiskt bra?
Är det arbetarpolitik att sälja ut och t.o.m. subventionera strategisk kommunal mark?
Är det framtidspolitik i arbetarklassens intresse att minska på resurserna till social ungdomsverksamhet?

Nej dessa frågor vill man inte debattera med ett som Herr Nilsson (s) och Karlsson (v) säger. Parti som försöker utmåla sig som det sanna vänsteralternativet. Radikalast, revolutionärt och företräder arbetarklassens intresse mer och bättre än andra partier.
Se där på den punkten har dom iallafall rätt. Det är vi !!
Men nog är det synd att man som en annan förmyndare vägrar sina egna väljare möjligheten att själva höra både sitt eget partis och KPML(r):s syn på frågor.
Frågor som handlar om den bistra verklighet som gäller för de flesta av oss.
Det är mycket som behöver vridas åt rätt håll i den svenska politiken. Det  behövs en rejäl vänstersväng för att komma på rätt kurs. Fler errare i Lysekils  fullmäktige kan kanske tyckas vara ett litet steg men det är en viktig markering om man vill underkänna den förda politiken .

Det har pratats mycket om att kryssa rätt i årets val.
Och det går naturligtvis utmärkt att sätta kryss på KPML(r):s valsedel också.
Men hur du än gör, kryss eller inte så är våran valsedel en helgardering för en rakryggad vänsterpolitik.

Vi viker oss aldrig för en politik som ger sociala orättvisor och ökade klassklyftor.
Som en go gubbe sa en gång. Den där Nordanvinden är lika kall vilket håll han än blåser från, och likadant är det med Högerpolitiken. Den är lika hänsynslös vem som än för den. Till skillnad från Nordanvinden går det att göra motstånd mot högerpolitiken och i det motståndet kan du alltid lita på KPML(r).

Tillbaka till KPML(r)