Lysekil på väg
in i en humanitär återvändsgränd.
Reservation mot att förändra den politisk organisationen i
Lysekil.
Kommunstyrelsens majoritet föreslår att Lysekil skall minska
antalet kommunfullmäktigeledamöten inför 2014 års
val.
En av motiveringarna är att denna minskning, ändå
”ger en bra representation av folkviljan i allmänna val och
samtidigt ger en effektivare organisation med mindre administration
samt sparar kostnader för kommunen”.
Den påstådda effekten av ett krympt fullmäktige (steg
1) att ”spara kostnader för kommunen” är
svårtolkad.
Ytterst få behöver utnyttja förlorad
arbetsförtjänst på fullmäktiges
kvällsmöten och beslutet om arvode för fullmäktige
är hur enkelt som helst att riva upp. Det kan aldrig vara
huvudsyftet med förslaget.
Men lyckas majoriteten att också minska den aktiva oppositionens
inflytande genom att avskaffa eller krympa nämnder och styrelser
(steg 2), ökar toppstyrningen ytterligare.
Utan en aktiv opposition kommer de ”tuffa och
obekväma” besluten att verkställas snabbare och tystare
och beslut om utförsäljning och nedskärningar kommer att
accelerera.
Positiva satsningar som gynnar medborgarna i bred bemärkelse
riskerar att få stå tillbaka. Medan de
”misstag” och felprioriteringar som enligt vår mening
och i protest gjorts i kommunen, riskerar att fortsätta.
Exempelvis omorganiserings- hysterin, bolagisering, flyttkarusellen
inom skolan och Norra Hamnstranden, som dränerat kommunkassan utan
synlig återbäring. Hade majoriteten istället lyssnat
på sakargument och konsekvensbeskrivningar från den aktiva
oppositionen hade dessa ”kostnader för kommunen”
kunnat undvikas.
Minskad opposition i kommunen riskerar att istället att öka
kommunens kostnader.
Utöver kommunala ”felprioriteringar” är det ett
faktum att politikens villkor allt mer formas ovanför de kommunalt
folkvalda politikernas huvuden.
EU lagstiftning och regerings/riksdagsbeslut underminerar den kommunala
ekonomin. Detta är själva poängen med EU och regeringens
politik.
Ett nyliberalt/råkapitalistiskt samhälle där offentlig
egendom säljs ut. Där inkomstklyftorna medvetet ökas och
var och en ser till sin egen plånbok och köper den
vård och omsorg den har råd till. På denna väg,
där vi redan kommit allt för långt är
förslaget att minska det folkvalda inflytande, ytterligare ett, om
än litet steg i denna humanitära
återvändsgränd.
Det stora och viktiga är inte 41 eller 31 ledamöten i
fullmäktige. Det stora och alvarliga problemet är att det
politiska klimatet hårdnar, klassklyftorna ökar och den
ekonomiska politiken ger allt mindre utrymme till ett humant
samhällsbygge.
Vi reserverar oss mot KS majoritetens förslag att minska det
folkvaldas inflytande över kommunens framtid.
Yngve Berlin Kommunistiska Partiet, den 8 november 2012
Tillbaka till startsidan