Krönika i Proletären nr 21/00 under rubriken "Från oss som bygger landet" av Stig Berlin.

Jag har också en dröm!

Många brev och telefonsamtal blir det..
Från banker försäkringsbolag och andra som vill suga ut ännu mer av vår låga lön .
Man spelar på känslor, luras, skrämmer och lockar. Inga medel verkar otillåtna när det gäller att få in pengar i spekulationskarusellen. Alla har nog retat sig  mer än en gång på dessa gamar som vill åt våra pensionspengar.    Vi som drabbas blir tyvärr härdade av alla tarvligheter. Annars skulle väl reaktionen varit mer våldsam. Samtidigt är man skickliga på att dölja sina verkliga syften.

Men en dag så kom det ett brev som förklarade sammanhangen.
" Bäste förälder..... Alla barn blir inte popstjärnor.  Men det finns andra sätt att förverkliga ditt barns drömmar".   Så började ett brev från banken för ett tag sen, som mer konkret talade om vad det  handlar om, egentligen. "Tiden går fortare än du tror....  Det som vi tar för givet idag kanske våra barn får betala för imorgon."
Kanske det tänkte jag, om ni får som ni vill, om era drömmar förverkligas.
I eran drömvärld finns det inga sociala rättigheter, där skall var och en klara sitt. Helst på nån annans bekostnad. Hur skall annars aktierna stiga och ge de som satsat rätt, ett drömläge.
Ni vill att vi skall satsa individuellt och skita i de kollektiva åtaganden vi har. Det arbetarklassen kämpat sig till skall vi ersätta med privata fonder.  Det som ni anser att  vi tagit för givet  klarar vi själva för bara tvåhundra kronor i månaden (per barn)
"Handen på hjärtat, Vad får man för 200 kr. En videofilm och lite godis."
Ja. så skriver man när fler och fler lever på marginalen och knappt har råd till det nödvändigaste.  Men det finns ju pengar att hämta tröstar banken.
 "Regeringen planerar att både sänka skatten och höja barnbidraget. Så varför inte ta en del av dessa pengar och börja fondspara till ditt barn."
Så det är detta som är skatteväxling, skattepengar direkt till spekulation.
Som om man inte behövde barnbidraget , som om det inte kostade att ha barn. Man upphör aldrig att förvånas över deras fräckhet. Nu förstår jag bättre varför ekonomer tjatar så hysteriskt om lägre skatt. Inte är det för att vi arbetare skall få mer i plånboken.

Sedan skall man bestämma sig snabbt. Ingen tid till eftertanke här inte, det gäller ju ditt barns framtid .
Skickar du in fort så får du en snabbhetspremie. "Du får skivan COPY KIDS som innehåller låtar av kända artister, med och utan sång. Så barnen lär sej texterna och sedan själva kan sjunga till musiken.
COPY KIDS håller drömmen om att bli popstjärna vid liv medan pengarna växer i barnens fonder."
Visst är det omtänksamt.

Som förälder funderar man naturligtvis mycket på hur det skall gå för våra barn. Hur skall deras framtid  bli.
Men i ärlighetens namn får jag ju hålla med om att inte alla kan bli popstjärnor. Hur skulle det  låta. Antagligen lika falskt som pratet om att alla lyckas bara man placerar i aktier

Hålla drömmen vid liv stog det också. Men jag är övertygad om att  de inte vill att min dröm skall  förverkligas. För i den finns det ingen plats för sådana gamar.

Fler krönikor

Tillbaka till KPML(r)