Tal  av Yngve Berlin Fullmäktigeledamot Kommunistiska Partiet Lysekil
På Kungstorget i Lysekil lörd 21 april om en positiv framtidsvision för Lysekil.


Även om det är svårt att tro det just nu, här på torget och efter en vecka av kyla och snålblåst, så är det inte så lång kvar tills sommaren och värmen kommer och med den tusentals människor som har semester eller helgledigt och som vill besöka Lysekil.
Kanske inte just på Kungstorget, men väl vid de strandnära delarna av kommunen kommer det att krylla av folk.
Det är just precis så vi vill att det skall vara. Vanliga människor i behov av rekreation och vila skall kunna uppleva västkusten när den är som bäst.
På sätt och vis kan man säga att det bästa vi har att erbjuda turisterna och oss själva är faktiskt gratis. Även om det måste vårdas.
Havet, de salta baden, ljumna kvällar i stadsparken eller på klipporna eller vid strandkanten i vilken del av kommunen som helst, det bara finns där.
Folk som kommer och njuter av vad en kustkommun som Lysekils naturligt har att erbjuda, måste naturligtvis också äta och dricka, och i vissa fall bo eller i varje fall övernatta.  
Det är väl det som lanseras som besöksnäring och som allt mer påstås vara Lysekils räddning och framtid.
Hade skattesystemet varit så konstruerat att juridisk person det vill säga företagen/affärerna hade skattat i kommunen där den var verksam och får sina inkomster, hade detta säkert blivit ett rejält uppsving för kommunens ekonomi. (i två månader)
Nu får vi nöja oss med att några fler kommuninnevånare får en inkomst som innebär ett lyft för både den privata ekonomin och den kommunala. (i två månader) Och att fler åretruntaffärer kanske överlever ytterligare några vintrar.
Vi talar alltså om två, max tre månader där människor besöker Lysekil i tusental som innebär inkomstmöjligheter för ett antal människor i kommunen.
Det är inte ointressant i jakten på arbetstillfällen och den kommunala ekonomin, men det är absolut inte massturism, som är Lysekils framtid och som gör det möjligt för människor att bo kvar.
För oss kommunister handlar det om att ta vara på de unika möjligheter en kustkommun som Lysekil har.
Just kusten, havet, hamnar, möjlighet till nära service, båtliv, sportfiske och friluftsliv.
Det finns mycket övrigt att önska, när det gäller att utnyttja och bevara det som är unikt för vår kommun. Och som kan avgöra om folk flyttar eller bor kvar.
Men det handlar om att också ge vanliga icke köpstarka människor, både gamla och unga en möjlighet och anledning att bo kvar i kommunen, det är en överlevnadsfråga.
 
Vi har en järnväg som just nu ligger för fäfot, men den finns där.
Vi har en hamn som är övergiven för det saknas en miljövettig transportpolitik i Sverige, det mesta tillåts gå på lastbilar. Men hamnen och förutsättningarna finns fortfarande.
Men den lokala alliansregimen ansluter sig till regeringens usla transportpolitik.
När kommunstyrelsen för några veckor sedan tog beslut om ägardirektiv för Lysekils Hamn AB gick alliansen emot Kommunistiska Partiets förslag till skrivning.
Vårt förslag till text i ägardirektivet var; ”Hamnbolaget skall aktivt söka nya kunder och utvecklingsmöjligheter och marknadsföra kommunens unika läge som en länk mellan de mest miljövänliga transportformerna, sjöfart och järnväg”.
En sådan positiv skrivning och vision kunde inte accepteras av kommunstyrelsens majoritet. Det säger en del om det visionära ökenlandskap som råder i kommunstyrelsen.
Däremot och på samma kommunstyrelsemöte sade majoriteten glatt ja till ett sjörövarprojekt.
”Fördjupad lokaliseringsanalys för upplevelsecentrum i havsbadsområdet.” hette punkten på dagordningen.
I underlaget till beslutet påstås att en analys av ”Lysekils kulturhistoria, nutid och framtid” ge vid handen att temat måste bli ”Skageracks sjörövare”.
Den kommersiella målgruppen för sjöröveriupplevelserna är ungdomar upp till 14 års ålder och själva upplevelserna skall inrymmas i en spektakulär byggnad som klär in halva Släggö. Och detta bygge beräknas kosta ca 140 miljoner.
Hittills har sjöröveriprojektet inte drabbat den kommunala budgeten så mycket, men likaväl handlar det om skattemedel (EU filtrerade) som kunde användas bättre. Men framför allt tycker vi att det gäller att stoppa detta tokeri medan tid är.
Att det skulle komma externa och privata finansiärer till detta 140 miljonersbygge är bara naivt att tro, och om det väl är igång så är det kommunen och skattebetalarna som får stå för fioler och garantier. Det vet vi allt för väl.

En vettig satsning på att utveckla Havet Hus och visa upp Lysekils verkliga kulturhistoria kan vara både logisk och önskvärd, men då skall den kommunala ekonomin tillåta detta.
Det får inte ske på bekostnad av vård, skola och omsorg som äventyret i norra hamnen har gjort.
Vi behöver riktiga arbetstillfällen, inte fler gökungar.

Som det nu är så rinner kommunala skattemedel iväg i hyreskontrakt med privata fastighetsmagnater och kommunledningen har gett politiska löften att skattemedel skall stå för alla kringkostnader för området runt sommarbostäderna i Norra Hamnen.
Vi kommunister accepterar inte att man förvandlar gemensam egendom till privat, och att man privatiserar vinsten medan utgifter och skulderna läggs på kommunen.

Kommunistiska Partiet vision om ett socialistiskt samhälle där människors materiellt, socialt och kulturellt välstånd är det centrala i samhällsbygget, går naturligtvis på tvärs mot dagens fjäskande för kapitalet och ligger tyvärr långt i framtiden.    
Så vår övergripande vision om ett rättvisare och mänskligare samhällssystem kan bara vara den kompass vi följer när vi formulerar vår dagspolitik.
Den säger oss att det är ett fullt rättvist och mänskligt krav att hela Sverige måste få leva.
Den säger oss också att det är ohälsosamt att tvinga människor att flytta från miljöer där man är rotad och trivs och upplever en speciell livskvalitet.
Den säger oss också att det är bättre och mer socialt att flytta och sprida på jobben än att tvinga människor att långpendla eller flytta.
Den säger oss också att det är vettigare att fördela landets rikedomar så att alla delar av landet kan leva upp till en god social standard oavsett åldersstrukturen. Och att äldre som gjort sitt livsverk kan få åldras där man önskar.
Såg ett Glesbyggdsinslag på Väst Nytt i veckan att Lysekils låg på 16 plats av 20 kommuner i Väst Nytts sändningsområde, vad gäller befolkningsminskning.
Så det är inget lokalt problem för att vi har speciellt dålig kommunledning, eller också har varenda kommun i denna glesbyggds-klubb lika usla politiker. Det låter jag vara osagt.
Men det var alltså 15 kommuner runt oss som hade värre läge.
Problemen i dessa 20 kommuner var liknande, färre tillgängliga jobb, en åldersstruktur som ställer höga krav på social omsorg, och stora ungdomskullar som flyttar till studier i centralorter och inte kommer tillbaks.
Men Varför skall inte människor kunna bo och arbeta i en miljö som Lysekil har att erbjuda?
Jo för att samhället i stort inte är inriktat på att hela Sverige skall leva utan marknaden skall styra och folk skall flytta dit produktionen behagar befinna sig.
Och att vi har en regering som med sin ekonomiska politik underminerar den offentliga sektorn så att kommuner som Lysekil tvingas skära ned på kommunal service och desperat kasta sig i armarna på projektmakare och fastighetshajar som vill exploatera och göra profit på kommunens mest attraktiva markområden.
Det är inget nytt att kapitalstarka intressen med lockbetet ”nya arbetstillfällen” duperar naiva politiker och lägger beslag på attraktiv mark och fastigheter.
Om man är miljardär och lovar en naiv kommunledning att det skall öppnas en färjelinje till Norge som skall transportera köplada Norska medborgare till Lysekil och som skall ge massor av jobb och inkomster till kommunen, då kan man få köpa havsnära mark väldigt billigt.
Till vrakpris kan man säga.
Om man också lovar att bygga ett jättelikt hotell som skall lockar gäster i tusental året runt och som skall ge Lysekil hundratals nya arbetstillfällen, då kan man få köpa en hel havsnära stadsdel med ett frikostigt löfte att kommunen skall stå för löpande underhåll och alla kringkostnader.
Men visst är det väl snopet för både bondfångarna och de bondfångade att det sedan en lång tid tillbaka ligger en stor arbetslös Stena Line -färja som är till salu bara några hundratals meter från platsen för den utlovade färjeterminal. Och att över hälften av bostäderna vid norra hamnstranden blev just somarbostäder.
Snopet kanske inte är rätta ordet, eftersom bondfångarna på typiskt överklassmaner ler föraktfull bakom ryggen på naiva politiker och chefstjänstemän.
Bilden i Lysekils Posten på sensommaren förra året när Per Mangelus sålt Gymnasiebyggnaden till Hemsö innan den ens var helt färdigbyggd säger det mesta.
Kommunchef och kommunalråd hade inte ens informerats om affären men tvingades ändå snällt posera ihop med nöjda säljare och köpare.
Men medan säljare och köpare visade sina breda vinnande leende, så såg de två bedragna kommunledarna ut som ”ledsna hunden”, eller ”ledsne grisen” eller hur man säger.
Hur det än blir med hotell och färjeförbindelser så tar PM och Hallgrim inte några ekonomiska risker!
För det är alltid och på lång sikt en god och lönsam investering att lägga under sig strandnära eller havsnära mark.  Och kommuner i befolkningskris är synnerligt lämpliga villebråd.    Det vet den allt mer berikade överklassen.   Vare sig den har Norskt eller Svenskt medborgarskap.
Det tragiska är att Karlsson och kompani tillåtits härja nästan fritt och sälja av mark och fastigheter som skulle kunnat berika livet för kommunens åretruntmedborgare.
Det är en märklig politik att sälja av kommunens fastighetskapital och uppmuntra byggandet av svindyra bostadsrätter och villor på kommunens mest attraktiva mark, om man samtidigt säger sig ha en vision om ”att kommunen skall vara ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer, etc.”
Vi ställer naturligtvis upp på kommunens vision ”om ett levande samhälle året runt”, men vi kan inte begripa varför kommunledningens majoritet saboterar möjligheterna till just detta levande samhälle, med sitt överklassfjäsk.
Det är inte svindyra ”ejerläjenhjeter” som det står i PM fastigheters norska reklamblad för Norra Hamnens nya lägenheter. Det är bostäder som ungdomar och unga familjer har råd att bo i, som behövs.
Det byggs för fel kategori människor.
Ett äldrecentrum i Norra Hamnen hade varit mer vettigt och bidragit till ett levande samhälle, än den målgrupp som nu kommer att befolka och förmörka området.
Varför inte utgå från vad de åretruntboende medborgarna önskar och är betjänta av?

När det finns lokala fungerande fritids och dagis så skall man naturligtvis behålla denna kvalitet om den bidrar till att människor vill bo kvar eller flyttar hit.
Och om man vill att människor skall bo i alla kommundelar så måste man bevara de samlingslokaler och den service som finns och fungerar. Så att folk kan bo kvar!    Det kan väl inte vara mindre vettigt än att sponsra sommarboende överklass?

Vår vision och ambition är att samhällets resurser i största möjliga mån skall kunna utnyttjas av alla.
Och än har alliansen inte hunnit förskingra alla fastigheter.
Jag tänker på Boviks skola. Vad skulle man inte kunna göra i denna fastighet för att berika livet för medborgarna?
Vi får inte låta Boviks fastigheten gå samma öde till mötes som Färjareskolan som kommunen sålde billigt för att slippa starta ett ungdomens hus.
Men fastigheten Boviks skola finns fortfarande kvar att rädda till verksamhet som bidrar till ett ”levande samhälle året om”.  -Ungdomens Hus eller Familjens Hus.
Vi kan inte acceptera att även fastigheten Bovik skola används som avbetalningsmedel för det ekonomiska äventyret i Norra Hamnen.
Men nu håller entrén till Norra Hamnen på att färdigställas och stensättas och om alliansen får hållas kommer några hundra meter stenlagd Drottningsgata för många miljoner att bli verklighet samtidig som man säljer av möjligheten att äntligen få en värdig satsning på ett ungdomens hus.
Stenlagda gator och gång och cykelvägar i all ära men det är rena hånet mot ungdomen om denna stensatta entré till Norra hamnen skall bli verklighet medan ännu en kommunal fastighet dumpas för att bli exklusiva bostadsrätter.
Har vi råd med strandpromenader och elegant stensättning måste vi också ha råd att satsa på ungdomen och deras behov av en värdig samlingspunkt i centralorten.
Det finns ett barn och ungdomspolitiskt program som kommunfullmäktige enhälligt har ställt sig bakom och där lovas det att man skall satsa på en samlingsplats för ungdomen och ett familjens hus.
Lysekil har alla möjligheter i världen att bli en positivare kommun. För att citera kommunens huvudvision: ”ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor som inspirerar varandra till nya idéer”.
För att förverkliga en sådan vision måste utförsäljningen av kommunens fastighetskapital stoppas.
Vi måste sätt stopp för försäljningen av Boviksskola och leva upp till vad Barn och ungdomspolitisk programmet lova, annars kan kommunen lika gärna skicka alla sina visioner till RAMBO för att återvinna det papper det är skrivet på.

Vi måste framförallt ha de som bor och är verksamma i kommunen som målgrupp för de kommunala åtagandena, inte delårsboende överklass eller fastighetsspekulanter.
Vi måste avstyra spektaklet ”Skagerack sjörövare” -projektet och dess 140 miljonersbygge och ha ett realistiskt förhållande till den så kallade besöksnäringen. Så att det blir närande och inte tärande för både besökare och den kommunala ekonomin.
Det måste byggas bostäder för de ”icke köpstarka”, och inte minst för ungdomen.
Om det skall bli en mänsklig rättighet att åldras där man önska måste staten garantera en human nivå på den sociala omsorgen och vården, hur än ålderstrukturen ser ut i olika delar av landet.
Vi måste garantera hela utbildningskedjan god kvalité och resurser. Har vi råd med ett nybyggt gymnasium måste vi också ha råd med satsningar i resten av utbildningskedjan.
Om vi har små utbildningsenheter som avviker från rationalitet som Färgaregatan och Kyrkevik, men bidrar till att folk bor kvar eller flyttar hit måste vi bevara dessa fungerande enheter.
Har vi råd med en strandpromenad för 25-30 miljoner så måste vi väl ha råd till en bra och flexibel skola.
Ett av kommunens främsta varumärke är närheten till havet och möjligheten att uppleva skärgården. Detta får aldrig bli en exklusiv rättighet och möjlighet för rika människor. Därför måste kommunen ta ansvar för sina småbåtshamnar stoppa vanvården och hålla avgifterna nere.

Och sist men inte minst:  Utan en fungerande föreningsverksamhet hade Sveriges kommuner varit kulturellt och även fysiskt mycket fattigare.  Vi måste se till att den ideella sektorn, som den ibland benämns får det stöd och den Credit den förtjänar.
Lysekil har alla möjligheter att bli ett levande samhälle året runt och präglas av positiva människor, som visionen lyder..
Men då måste vi ha focus på vad som är bra för de åretruntboende och verka för att människor vill bo kvar eller flytta hit.

 Tillbaka till startsidan