I debatten om budgetramarna på fullmäktigemötet 26/6 -08 så sa Kommunistiska Partiets representant Yngve Berlin att det vore mer moraliskt att råna en Bank än att spara på gamla och sjuka. Beslutet blev att just spara på dessa utsatta grupper vilket vi självklart reserverade oss emot.

Kommunistiska Partiets reservation till budgetramar för 2009.
 
Kommunledningens förslag till budgetramar för nästa år är en skrämmande läsning.
Socialnämnden föreslås få ca 23 miljoner mindre än man begärt till en redan slimmad och underfinansierad verksamhet.
Det kommer att bli katastrofalt för både personal, vård och omsorgsberoende.
Men detta tycks vara underordnat.
Även utbildningsverksamheten i kommunen får stå tillbaka.
 
En nedskärningsbudget rakt över, med något talande undantag.
Och undantaget är inte överraskande just Kommunledningens verksamhetsområde som får det man begär, (för att hålla ställningarna kan man tänka).
Att det inte får svida i skinnet på den som håller i piskan är naturligtvis en ledande tanke när kommunledningen och nämndernas budgetansvariga får sina uppdrag och anställningsvillkor.
Det är därför helt enligt tidens anda och fullt logiskt att man prioriterar dessa grupper och negligerar kommunens lågavlönade grupper och deras anställningsvillkor.
 
Orsaken till att det personalpolitiska klimatet hårdnat i kommunen och att framför allt vårdpersonalen är pressad till bristningsgränsen beror på att kommunpolitiker mer eller mindre villigt gör sig till redskap för en förhärskande cynisk högerpolitik.
Den öppenhet och delaktighet man talar sig så varm för och ödslar så många ord på gör halt långt innan de når personalen i verksamheten.
(Kommunalrådets påstående på budgetmötet att ”Lysekil aldrig varit så demokratiskt som idag”, är häpnadsväckande)
Det finns inte ekonomiskt utrymme för verkligt medinflytande och resurserna räcker allt oftare inte till för att hårt arbetande personal skall kunna känna tillfredsställelse i sin gärning.
Det enda positiva i kommunstyrelsens budgetskrivning är 8 :onde att satsen där man äntligen om än mycket vagt och hovsamt uppmärksammat det ohållbara i regeringens ekonomiska politik gentemot kommunerna och finansieringen av LSS.
 
Kommunernas kostnader för LSS (en lagstadgad verksamhet) har ökat med 156 % de senaste 10 åren. Från 17 miljarder till 45 miljarder.
Detta är fakta som Kommunistiska Partiet fört fram i budgetdebatten i flera år och vi har föreslagit fullmäktige;  ”Att kommunen av regeringen kräver att den centralt beslutade LSS också blir centralt (nationellt) finansierad.
Det vill säga att ”humana reformer” också måste finansieras, på ett för kommunen humant och rättvist sätt.”
Övriga politiker har tidigare slingrat sig ur frågan och anklagat undertecknad för att tala om ”icke kommunal angelägenhet”.
Nu tar man själv upp frågan och man kunde kanske äntligen hoppas på en öppning för att få enighet kring ett avgörande finansiellt krav och en kommunal verksamhet (och ekonomi) i balans.
Men vi tar utspelet med en nypa salt för vi tror inte att kommunledningen är beredd att ta strid för att statens budgetöverskott på ca: 101 miljarder kronor (för 2008) skall användas till bättre vård och omsorg 2009.
Vi är nog mer övertygade om att det statliga budgetöverskottet även denna gång kommer att komma överklass och höginkomsttagare till del.
 
Kommunistiska Partiet är i känt för att hävda att man skall ”lyfta blicken” när man diskuterar kommunpolitik.
I Budgetsammanhang hävdar vi konsekvent att regeringens ekonomiska politik allt mer utarmar kommunernas möjlighet att leva upp till ens det lagstadgade kraven på social service.
Det är naturligtvis vår uppfattning att det fortfarande förhåller sig på det sättet.
 
Men, man får inte ”lyfta blicken” så högt att man inte ser vad man sätter fötterna.
Den prioritering kommunledningen idag gör med de begränsade ekonomiska medel man har, är oacceptabel.
 
Vissa verksamheter får tydligen kosta hur mycket som helst.
Medan andra, som vi och de flesta Lysekilsbor tycker är betydligt angelägnare, tvingas skära ned.
Socialtjänstens personal som drabbas av personalnedskärningar och försämrade arbetsvillkor kan naturligtvis ställa sig frågan, hur kommunen plötsligt kan ha råd att bygga en strandpromenad för 10-15-20- miljoner.
 
Och det är givet att det är en relevant fråga från lågavlönade kommunalarbetar hur kommunledningen kan bevilja en kommunal bolagsdirektör en lön på 75 tusen kronor i månaden.
 
Och likaväl måste hemtjänstpersonalen ha rätt att ställa frågan varför deras lokalproblem inte är lika angelägna som gymnasieskolan.
En relevant fråga är också vad kommunens alla konsulter i alla möjliga och omöjliga samanhang kostat skattebetalarna de senaste åren.
Med lyft blick och fötterna på jorden och inte minst med tanke på de mångmiljardbelopp regeringen har som överskott i sin budget ville vi få kommunfullmäktige, ”att som ett minimum bejaka nämndernas budgetkrav och kräva av regering och riksdag att stärka kommunernas ekonomi istället för att sabotera den”.
Vi lyckades inte och vi reserverar oss mot det beslut och den budget som nu drabbar Lysekil.
 
Yngve Berlin
Kommunistiska Partiet

Tillbaka till startsida